finding forever.

v
vi går bredvid varandra och känner hur händerna vill dras tillvarandra,

men istället lyssnar vi på hur träden klagar och solen skimrar.

ord som vi håller hårt i vill ut,

och hur mycket vi än vill så känns det som en dröm.

vi ler båda och solen får hans ögon att se mörk gröna ut,

mitt hjärta smälter på plats.

känner hur mycket kärleken verkligen kan lyckas få ut ur människor,

att älska någon så mycket är helt ofattbart.

vi håller hårt i orden, fastän dem vill glida ur vårt hårda grepp.

jag vill stanna upp och se om mitt hjärta har hoppat ur bröstkorgen på mig,

hans skönhet får allt annat se löjligt meningslöst ut.

allt jag vill är att hålla hans händer, fast inte bara nu.

utan föralltid.

varför kan jag inte bara säga vad jag känner,

istället för att plåga tungan.

smärtsamt ler jag för denna eviga stund,

även om det är en evig stund.

så är det våran stund.

det är den stunden jag kommer se tillbaka i framtiden,

le åt hur kärleken verkligen fick allt annat att se suddigt ut.

jag älskade dig,

inte lite mitt hjärta.

utan så mycket mer.