finding forever.

you told me to be strong,

so you played our favorite song.

we danced and laugh,

about times we lost.

even if the truth has to come out,

i want to say 'i love you' so loud.

these words were our song,

the one we have waited for so long.

after the song he had to go,

even if i said hundred times no.

he kissed me softly and went on.

days were flying by my side,

i went on even if he's on my mind.

a dark night in may,

i could see how he laid.

front of my door,

with a white rose and a broken sword.

he woke up and saw my tears,

i missed his smell for years and years.

he said

- i will stay a while, just to see that smile

jag går längsvägen och känner hur världen ovanför dansar,

kanske så dansar dem för mitt brustna hjärtan.

sakta sitter jag mig ner och väntar på honom,

kanske så kommer han springande till mig och säger förlåt.

så jag sitter här och ser hur solen lägger sig för dagen,

och mörkret börjar visa sina svagheter.

jag har hopp om honom intalar jag mig själv,

om och om har jag varit om hans lekar som har sårat mig.

hans ord som lämnade hans läppar utan mening,

såren som ligger i hjärtat av hans handlingar.

människor får gärna skära upp mitt blodiga hjärta och se för dem själva,

hur hans namn är ristade i hjärtat på mig.

en evighet mer älskar jag honom.

medans jag satt ner och såg mig om,

så insåg jag att detta var ännu ett gratis sår i hjärtat.

samma gamla motiv.

så jag ställer mig upp och börjar gå hemåt,

det gör för ont att gråta.

för när mina tårar rinner,

så är det som om dem bränner mina kinder.

dem bränner den vanliga vägen av hans ord,

så jag försöker att låta bli men misslyckas,

jag låter dem rinna för smärtans skull.

för att se om jag lever eller inte,

hans ord kan få mitt svaga hjärta att sluta slå föralltid.

så jag gråter och ber honom att lugnt försöka förklara vad som händer,

men han gapar om minnen som slitit hårt hos oss båda och vägrar att ge sig.

hans tårar gör så att jag får svårt att andas, så jag försöker lugnt andas men misslyckas.

nu ser jag på honom och känner hur blodet vilt forslar runt kroppen på mig,

han slutar gapa och ger mig en undrande blick,

sedan så kommer han fram och frågar förskräckligt hur jag mår.

bland mörker hittar jag minnen av våra livliga röster,

glatt brukade vi prata med varandra.

minnen i svartvita bilder, som krälade bland tankarna på mig.

med elektrisk stöt vaknar jag till och människor i vitt springer runt om mig,

i tro av att jag var döende.

min hand värker mer än hjärtat,

det är då jag ser honom.

med ögon fyllda av tårar håller han hårt om min hand

han särar darrande på läpparna, och säger :

- jag släpper dig aldrig.