finding forever.

v
jag känner hur hjärtat flyger någonstans där uppe,

för hans skönhet tar mitt hjärta med bara händer.

varje gång jag känner hans närhet stoppar världens alla tid,

där blodcirkulationen är försvunnen.

att en människa kan åstadkomma något sådant,

är så fascinerande att det gör ont.

aldrig skulle jag kunna vända bort blicken,

det vore som att ställa sig framför döden själv.

utan hans blick i huvudet resten av dagen,

så är det tomt inom mig.

det finns bara ett stort hål,

som aldrig verkar ta sitt slut.

så när doktorn frågar hur jag mår,

vet jag sorgset inte vart jag ska börja.

jag har så mycket att säga, så mycket att sjunga ut,

att det inte skulle finnas ord kvar här i världen.

jag höll hårt om mitt hjärta,

så hårt att den ibland slinkande förbi mitt hårda grepp.

doktorn upprepade frågan högre,

tålamodigt väntade han på svar.

men jag bara satt där.

när psykologen kommer så viskar han,

att det inte finns någon förbättring.

jag blundar hårt,

även genom allt jag har gått igenom.

så lyser hans skönhet bakom ögonen på mig.