finding forever.

orden är slut och relationen mellan oss bleknar med minnen,

och jag minns hur hans närhet en gång i tiden gav mig trygghet.

hur allt annat verkade meningslöst när hans namn fanns vid läpparna på mig,

sakta står vi och försöker lösa ett hjärtlöst tvist som vi båda bär på.

kanske så tänker han på ett förlåtelse och vänder tillbaka alla minnen,

låter dem försvinna och satsar på våra brustna hjärtan.

men han sitter sig ner och ser tårögt upp,

det sliter i hjärtat på mig av smärta.

jag går emot honom och känner hur hjärtat längtat undrande på denna stund,

han ler brett genom tårarna och jag sitter mig bredvid honom.

båda ser vi på hur lägenheten ser ut efter alla slag av kärlek,

på golvet ligger våra båda ringar.

det bränns i fingret, kanske så saknar den ringen som låg hjälpsamt där innan,

men med styrka satt jag kvar utan ord kvar.

han tar min hand,

lägger sakta huvudet på bröstet på mig.

lyssnar till mina hjärtslag,

det är inte föränns då mina tårar visar sig publikt.