finding forever.

v

jag står framför spegeln och studerar mig själv,
allt jag ser är en svaghet överallt i kroppen.
tandställningar som är vässtrafiks räls och ett par 70-tals glasögon,
kläder som man nog använde dagen jag föddes.
sedan så tänker jag på honom,
allt annat verkar så lätt att se och förstå sig på.
han såg över allt detta, över allt som fanns på utsidan.
hans mjuka läppar återupprepade att det är insidan som räknas,
det är då allt annat inom mig bryts och jag känner kärlek.
framför spegeln så ler jag skyggt,
sakta så blir leendet större och större.
jag fuktar lätt under läppen och känner glädjen,
att han får mig att känna mig vacker är nog ett utav det bästa med kärleken.
när leendet är så brett att tandställningarna klagar,
vänder jag klacken och går.
bakom mig i spegeln står mitt gamla jag,
och ser frågande på mig medans jag går lyckligt därifrån.