1 /

jag kan inte fatta att efter dessa år, är det fortvarande du som får mig att försöka andas normalt.
den gamla känslan kryper från tårna, men jag försöker hålla den på en viss nivå.
jag vill värkligen inte att den ska nå ända upp, jag vill inte bli sårad igen.
jag kan inte se på dig, det går inte.
nej, rättare sagt jag får inte.
mitt hjärta vill inte gå vilse i den mörka vägen igen.
jag vill inte sluta kämpa för att orka leva.
och nej, jag vill inte gråta mig till sömns varje kväll.
för mig är du som en blomma,
en blomma som jag letar i skogen.
Jag letade och hittade den, men ju närmare jag kommer
desto längre ifrån mig är den.
Till slut.
slutade jag kämpa, och såg blomman glida långsamt längre och längre iväg.
efter en stund var den borta.
jag andades ut.
vände ryggen till det förflutna,
såg framtiden med glimten i ögat.
men rädslan finns alltid.
någon dag, kommer jag sluta
älska dig.
och den dagen, kommer bli den dagen jag äntligen känner mig levande..





"Älska alla, lita på några få, gör inte ont mot någon. "
William shakespeare


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0